Automatisering eller mekaniserat utförande av arbete tog riktig fart i början av 1900-talet, mitt under den andra industriella revolutionen, då handkraft ersattes av kedje- eller sekventiell teknik för att snart kompletteras med elektriska motorer och pneumatik. Skälet till detta var helt enkelt att en av de viktigaste ingredienserna och förutsättningarna för fortsatt tillväxt började sina – tillgången på billig, tränad och flexibel arbetskraft.
Automationens roll för ekonomisk utveckling
Vad har då automatiseringen lett till och vad kan vi vänta oss den närmaste tiden. Först en liten tillbakablick. Något som kanske för oss är lite udda men som ofta används som exempel på ekonomisk framgång och betydelsen av automatisering är skörden av sockerrör. Socker har haft stor betydelse för många länders ekonomi; Brasilien, världens största producent av socker idag, Kuba, Filipinerna, Australien m.fl.
Kubas sockerproduktion var till för inte särskilt länge sedan till stor del manuell. Under perioden 1960 - 1991 exporterade Kuba det mesta till Sovjetunionen men också idag står socker för nästan 1/3 av Kubas exportintäkter. Filipinerna är en stor sockerproducent men produktionen sker med metoder som aldrig varit moderna och nästan allt arbete är manuellt. Skälet till att inte mekanisera produktionen har varit både ideologisk och ekonomisk, Kuba har ”värnat” om arbetskraften och Filipinerna har helt enkelt inte haft råd. Australien å andra sidan automatiserade sockerproduktionen på något slags ”prototypstadium”. Redan 1889 visades den första maskinen för att skörda sockerrör upp. På 1930-talet var produktionen till stora delar mekaniserad. Ser vi sen på ekonomierna för dessa länder och tar BNP per capita som ett slags mått på välstånd så talar nedanstående tabell ett tydligt språk. Självklart har inte Australiens ekonomi byggts på bara sockerproduktion men de olika beteendena och viljan att i Australien automatisera tillverkningen är en förklaring till skillnaderna i BNP per capita och där med också en tydlig indikator på ett lands välstånd.
Ett annat exempel där automatiseringen har spelat en avgörande roll för ett lands utveckling är Sydkorea. Efter Koreakriget som övergick i ett vapenstillestånd, juli 1953, har Sydkorea stigit från ett av de fattigaste länderna i världen till ett utvecklat höginkomstland och man har gjort detta på bara en generation.
Utan några egentliga egna naturtillgångar har man idag världens 11:e största ekonomi! Gör man samma jämförelse som för sockerrörsproduktionen så har Sydkorea ca US$ 39 400 i BNP/capita medans grannlandet Nordkorea har US$ 1 700, en enorm skillnad. Den dramatiska utvecklingen i Sydkorea har åstadkommits med bra fiskala åtgärder, stimulering till hög utbildningsnivå, i början också hjälp från andra länder samt sist men inte minst en jättesatsning på automatiserad tillverkning.
Industrin idag baseras på framgångsrika företag inom; elektronik, kemikalier, maskiner, metallvaror, bilar och textil. Sydkorea är dessutom världens största nation vad gäller skeppsbyggnad.
Efter några struliga år i slutet på 80-talet med hög inflation, strejker och kraftigt minskade exportintäkter, satsades majoriteten av anläggningsinvesteringarna på automation. Syftet var kanske inte primärt att boosta landets ekonomi utan man ville bli mindre beroende av arbetskraftens nyckfullheter och bli konkurrenskraftigare för att exportera mera. Resultatet vart att alla fick det bättre och tvärtemot olyckskorparna, som sa att jobben försvinner, så sjönk arbetslösheten markant – den mer än halverades och är idag och sedan 15 år tillbaka under 4%!
Vad kan vi förvänta oss inom automation i framtiden?
Kommer framtiden att se likadan ut, att automatisering leder till välfärd? Jag är helt övertygad att det är så och automatisering är ett framgångsrikt sätt att öka sin konkurrenskraft. Dessutom kommer det att ske fortare och fortare. Arbetena som rationaliseras bort är uteslutande monotona och av enklare slag men i gengäld skapas nya arbetstillfällen men det kommer att krävas högre kompetens.
Ett exempel på detta med en allt snabbare utveckling är ljudåtergivning genom historien, det är nästan lite skrämmande hur teknikutvecklingen har accelererat och gått fortare och fortare, se tabell nedan.
Samma fenomen av snabbt ökad takt kan ses inom mängder av områden, främst då relaterat till digitalisering.
Vad händer härnäst? Inom industrin har den kraftigt ökade datakraften möjliggjort hantering av informationsmängder som tidigare var helt omöjligt. Trådlös överföring av signaler har också revolutionerats de senaste åren; Bluetooth, 3G, 4G, Wifi, LPWAN m.m. Dessutom har sensorer blivit rent ut sagt billiga. Detta har öppnat helt nya möjligheter. Ett resultat är t.ex. så kallat ”Predictive Maintenance” som kanske kan översättas med Förutsett Underhåll. Man reparerar eller byter bara när det verkligen behövs. Borta är snart den gamla devisen att vi byter bara när nåt går sönder eller vi byter efter en viss tid varken det behövs eller inte. Det här kommer att sänka underhållskostnaderna och spara material vilket bidrar till en lägre resursförbrukning. Med några sensorer, stora mängder data och okomplicerad datakommunikation samt några smarta algoritmer kan datorn bakom detta lära sig vad som ska hända härnäst och på det sättet förutse ett underhållsbehov. Maskininlärning eller Machine Learning är nåt vi kommer att se mycket mer av i framtiden.
En annan trend är den så kallade miniatyriseringen och då talar jag inte om nanoteknik utan vanliga industrikomponenter, som gör samma ska som tidigare, bara det att de är mindre. Också här sparas material men man får också ytterligare en positive effekt; mindre komponenter väger mindre och i t.ex. robotapplikationer är vikten av absolut största betydelse. I applikationer som tidigare var omöjliga att robotisera kan man nu fästa komponenter längst ut på en robotarm. För existerande robotapplikationer kan man med mindre komponenter använda en mindre robot, billigare och bra för resurshushållningen.
Summa summarum så har automationen spelat och den kommer också i fortsättningen att spela en oerhört viktig roll för ett företags konkurrenskraft och därmed en stor roll för ett lands välfärd.
