Automation ett enkelt sätt att hålla avståndet
Automatiseringen eller mekaniserat utförande av arbete tog riktig fart i början av 1900-talet, mitt under den andra industriella revolutionen, då handkraft ersattes av kedje- eller sekventiell teknik för att snart kompletteras med elektriska motorer och pneumatik. Skälet till detta var helt enkelt att en av de viktigaste ingredienserna och förutsättningarna för fortsatt tillväxt började sina – tillgången på billig, tränad och flexibel arbetskraft.
På grund av Coronapandemin finns idag en helt annan aspekt på behovet av automatisering – distanseringen mellan individer.
Redan för många år sedan började fabrikerna avfolkas och ett fåtal operatörer kunde sköta flera maskiner. Transporter sker allt mer med förarlösa truckar, AGV (Automated Guided Vehicle), kvalitetssäkring sker med vision systems, där en dator och mjukvara ”ser” i stället för det mänskliga ögat. Är detta då önskvärt – ja om arbetskraft är en bristvara och det är det. I Sverige har behovet av arbetskraft lösts med invandring under många år men i takt med att de länder som invandringen sker från industrialiseras behövs arbetskraften där i stället.
Tillbaka till Coronapandemin, hade tillverkningsindustrin varit ännu mer automatiserad än vad den är nu, skulle distansering i fabriken varit enklare. Detta beroende på helt enkelt att produktionen är mindre beroende av manuellt arbete ju större andel som är automatiserat. Det i sin tur hade möjliggjort fortsatt produktion i stället för de mycket kostsamma nedstängningarna vi sett och fortfarande ser i många länder.
Graden av automatisering i tillverkningsindustrin är svår att uppskatta men storleksordningen är 10%–25%, alltså bara en knapp fjärdedel av det arbete som utförs är idag automatiserat. Det finns med andra ord stort utrymme för ytterligare automatisering. Nu ökar robotiseringen snabbt och fabrikernas digitalisering ökar ännu snabbare ändå har vi förmodligen bara sett början. När IoT och den fjärde industriella revolutionen fått fullt genomslag kommer de riktigt stora förändringarna.
För att få det i någon slags perspektiv kan man jämföra Sveriges BNP-utveckling de senaste 20 åren med Pneumatikmarknadens, som är en viktig del av fabriksautomationen samt antalet robotar. Men som sagt det finns ytterligare stort utrymme för automatisering.
|
Automationens tillväxt 20 år
|
|
|
Årlig förändring
|
|
Sveriges BNP
|
2,4%
|
|
Pneumatikmarknaden
|
4,6%
|
|
Robotisering
|
9,1%
|
Vi på SMC har arbetat med att fabriksautomatisering i över 60 år men det är inte bara inom tillverkningsindustrin som automatiseringen ökar. Automatiseringen berör alla typer av industrier och processer. Också på den administrativa sidan ökar automationsgraden. Här kan det t.ex. ske med en robot som i verkligheten är en programvara. Just nu handlar det mycket om RPA, Robotics Process Automation. Egentligen är det ett makro, precis som man gjort i Excel i många år, men nu ganska mycket mer avancerat. Programvaran gör uppgifter på datorn som tidigare gjordes av människor; tangenttryckningar, musklick etc. I första hand handlar det om repetitiva och manuella arbetsuppgifter, t.ex. administrativa processer för ekonomi-, personal- och lönehantering m.m. RPA kan appliceras i alla miljöer och i alla system men ersätter inte människan utan kan snarast jämföras med en assistent, fast en virtuell sådan.
Med en större andel automatiserade processer är vi bättre förberedda för nästa stora störning av vårt världssystem och får mindre påverkan på vår ekonomi, må det vara en pandemi eller något annat som utgör hotet.
Torbjörn Lundberg
VD SMC Automation
2020-sep-17
